Höst!

Det blåser lite småkallt nu för tiden.
Men hittills har hösten varit ganska skön.
Mörka kvällar i soffan med endera Xbox-handkontrollen eller flickvännen i händerna (ordningen jag nämnde dem i är inget som man ska försöka tolka och göra sig rolig över).
Det har helt enkelt funnits ett mått av harmoni med i vardagen.

Men nu börjar det krypa lite i skinnet. Vardagen är lite tråkig och rentav osexig.
Jag längtar efter förändring och förnyelse. Men kanske är det bara naturligt, allt som är roligt är även det tråkigt ibland.
På tal om förändring. Imorgon ska jag och The Gôbbfan formerly known as Bengt Dennis börja träna. Här ska det bli muskler och jävelskap som i fornstora dagar. Jag hyser en viss förhoppning för att sommaren ska bli angenäm.

Jag blev lite nostalgisk idag. Audioslaves dänga I am the highway rullade igång när jag satt och slet som bäst på jobbet. Jag stannade upp en stund och nickade instämmande. Då träffade låten rätt i hjärtat idag är den som en tatuering på samma ställe!
Den är bara så jävla vacker: