Helg och jobb är aldrig en bra kombination.
För min del innebar det att gårdagens begivenheter inledningsvis avnjöts med ett litet antal flaskor öl. Väl på lokal så bestod det som rann ner genom strupen dock av socker enligt hemligt amerikanskt recept.
Det positiva med alltihop var att det gav mig ett ypperligt tillfälle för ett socialt experiment.
Man hänger som bekant med lite bättre utan en hjärna på standby.
Just standby är förmodligen också kvällens ord.
Det var mycket av den varan.
Jag har varit full, packad och redlös, ja rentav smått galen i bland. Men jag kan ärligt påstå att jag aldrig använt alkoholen som en ursäkt för att bete mig som jag vill.
Inte heller har jag låtit den ta över så till den grad att jag farit som en flipperkula mellan folk. Jag har haft vett att kasta in handuken innan dess.
Här kommer standby in.
Min kväll spenderades till största del med att hålla balansen efter knuffar av kortväxta fjortisar som inte hade något på lokal att göra överhuvudtaget. Eller för den delen medelålders män och kvinnor som borde inse att de är just medelålders. Detta på grund av att alltför många stänger av, låter sig falla i standby och skiter i allt vad hänsyn heter.
Allra värst blir det när folk som man trodde hade karaktär faller in i detta mönster.
Vart tog respekten för den egna personen vägen?
Det finns få saker som jag föraktar så mycket som när folk låter kontrollen falla till förmån för dagisbeteende eller som en ursäkt för att våga vara någon.
Kvällen började bra men slutade med ett par, tre tillfällen då jag tappade respekt för både folk och det rådande tillståndet.
Ska det vara så jävla svårt att bete sig, och om man är vuxen, bete sig som om man vore det?
Viker man ner den man är kan man lika gärna lägga sig på golvet och pissa på sig själv!
Vad gäller sociala experiment.
Jag gillar sådana
Att granska de som inte tror eller förstår att någon granskar dem. Eller för den delen att se igenom dem som inte förstår att de är som öppna böcker.
Det finns en viss charm i människor som tror de har överläget helt enkelt!
Men jag är inte mer arrogant än att jag förstår att det säkert finns en och annan som skulle placera mig själv i den kategorin.
Däremot är jag kall nog att i så fall låta dem tro att de har rätt!
Kanske handlar allt om att jag bara är en grinig jävel.
Men hellre en grinig jävel än en komplett idiot!
Kvällens citat:
"Säg som det är, du är som mig, du hatar folk!"
